Ämnen för diskussioner vid fysiska mötet i Stockholm 13-14/1 2020: Laborationer i grundutbildning (Labs in basic education):
Fysiska och numeriska experiment i undervisningen för att exemplifiera fenomen och verkningssätt. Vad används i undervisningen för att med konkreta exempel visa hur konstruktioner beter sig under belastning? Finns det goda exempel på hur fysiska modeller eller digital visualisering används i undervisningen? (KTH) Framtida ingenjörer, behov från näringslivet (Prepare for
future engineers): (Chalmers)
- Hur förbereder vi oss för framtiden och för framtida ingenjörer,
speciellt med hänsyn till digitalisering (parametrisk design, undvika ”black
box”). Utvärdering av befintliga konstruktioner (Structural Assessment): (Chalmers) - Hur får vi in utvärdering av befintliga konstruktioner i våra kurser. Effektivisering: Det är stort tryck centralt om att effektivisera och dra ner kostnader för vår undervisning. Det är däremot inte så mycket fokus på hur vi kan på ett väsentligt sätt effektivisera vår kurser. Den processen kommer med stor sannolikhet innebära en del kostnader och resurser kortsiktigt för att i längden kunna få en billigare kurs som fortsätter hålla hög kvalité. Hur kan vi lösa detta problem på ett bra sätt? (LTH)
Målrelaterade
betygskriterier. På KTH har rektor beslutat att målrelaterade betygskriterier
ska införas på alla kurser. Motivet är att förtydliga examinationen för
studenterna men även underlätta för lärarna. Att införa kriterier kräver dock
en genomtänkt design av kursen som helhet och flera examinationsmoment. En
viktig fråga är hur E-nivån (godkänt) definieras och bedöms. Hur kan E-nivån
sättas och examineras på ett sätt som säkerställer en hög kunskapsnivå? Finns
det goda (eller dåliga) exempel från andra universitet? (KTH)
Konceptuell förståelse: Mycket av det våra studenter lär sig fokuserar på hur man på
en mer teoretisk eller analytisk nivå löser bestämda problem och då ofta med
hjälp av datorbaserade verktyg. Det är i dessa fall viktigt att studenterna
förstår grundprinciperna i mekanik och konstruktionsteknik
samt hur osäkerheter och risker påverkar den riktiga beslutsprocessen i
praktiken. Ingenjörer löser illa strukturerade problem och frågan är om hur vi kan ta med detta mer i vår undervisning. (LTH) Digitaliseringstrenden och hur den påverkar vår undervisning: Eftersom det finns ett stort intresse för ökad digitalisering i industrin, blir det ännu tydligare att ingenjörer ska kunna granska indata och utdata från datorberäkningar och förstå begränsningarna för att undvika risker för fel. Ingenjörens roll har ändrats över tid och det kan finnas risker för fel pga blind tro på datorverktyg (dessa ersätter inte ingenjörtankesättet och sunt förnuft). Frågan är hur vi kan hjälpa med detta när vi undervisar våra studenter? (LTH)
Finita element modellering: Syftet med detta tema är att diskutera hur man lär studenter att modellera en verklig struktur med FEM, att koppla ihop FE teorin med modellering och hur man lär dem att inte nödvändigtvis lita på FEM resultaten. Hur kan man uppnå dessa mål med föreläsningar, övningar och projekt? (KTH)
Handberäkningar inom strukturmekanik Nästan alla beräkningar görs idag
med FE program. Det är naturligtvis viktigt att lära studenterna att lösa enkla
problem med papper och penna, dels för att lära sig teorin, dels för att kunna
göra översiktliga beräkningar. Men man kan fundera om det viktigt att träna
studenterna att lösa mer avancerade problem (statiskt obestämda 2D ramar,
plattor…) med papper och penna. Kurslitteratur
Är traditionen att skriva egna kompendier? Hur ofta uppdateras de? Är de officiella, numrerade rapporter? Används förlagsböcker som kan köpas hos bokhandel, Bokus, Adlibris m.fl.? Svensk litteratur? Internationell litteratur? Förhållningssätt till Eurokoden? Delas föreläsningar ut som kompletta handouts?
|
About >